onsdag
jun302010

The New Seekers, The Face april 1995

Foto: David LaChapelle

Källa: Thefashionspot.com

Tidig David LaChapelle och mycket tidig Guinevere Van Seenus från tiden då jag följde varje nummer av The Face slaviskt. Jag tyckte inte det här var snyggt då, och gör det inte nu heller, men det funkar ändå.

tisdag
jun292010

Dagens låt

tisdag
jun292010

"I don't think that the round woman is the modern woman. The woman today has bones -- she is nervous. The woman of the 19th century was round. C'est fini the round. It is for Renoir." 

Jag var i Paris ett par dagar och passade på att se Yves Saint Laurent-utställningen på Petit Palais och modehistoriska utställningen om 70- och 80-talen på modemuseet. Båda var värda att ses, särskilt så klart YSL, som var helt enorm.

Redan i första rummet slog Yves undan benen för någon designer när några fotografier från 70-talet med all tydlighet visade att Céline inte alls är något slags minimalism utan bara rätt och slätt en rip-off av 70's YSL. Särskilt Célines senaste resort, t ex den här:

Det fanns en exakt sådan i brunt på utställningen.

Yves gjorde allt först, från Viktor & Rolfs ryska docka:

till Jean-Paul Gaultiers kon-bh som han gjorde redan 1965 (hittar tyvärr ingen bild just nu, ni får helt enkelt lita på mig).

Och då har vi inte pratat varken om Le Smoking eller retromode.

Histoire idéale de la mode contemporaine var en helt annan best vars främsta poäng var att man lärde sig gilla både 70-talet och 80-talet för sina egna saker. 70-talet för att det var så lekfullt och inkluderande – svarta modeller hela tiden på catwalken. 80-talet för att det var ett decennium då mode fick bli en karikatyr på sig självt och släpptes helt löst från alla sorters regler.

Jag har en känsla av att utställningens del två, som handlar om 90-talet och 00-talet kommer få oss att gilla de årtiondena också. 

Citatet är Yves från 1966. Stämmer det fortfarande? Finns det fortfarande en koppling mellan smal och modern?

onsdag
jun232010

Världen är full av bra omslag!

Och den här tidningen vill man ju läsa! Någon som har gjort det? Jag har tyvärr missat den helt.

[Pop Africana]

[Intervju med Oroma Elewa, grundaren, på Dazed]

måndag
jun212010

Årets handduk är här!

måndag
jun212010

The Black Issue

Fick precis ett mail från Liselotte:

"Och så fortsätter vi glatt i ämnet...

... använda svarta modeller som rekvisita! Varför har den svarta tjejen bak ingen kille???? Är hon verklig? Vad är det här???"

När det gäller italienska märken är jag inte det minsta förvånad. Vi pratar om landet där Rafaella Carrà uppträdde svartsminkad och med afro tillsammans med Boney M på 70-talet.

För de kan väl knappast komma undan med att det skulle vara en kommentar till hur det ser ut i modevärlden?

UPDATE: Dels bygger kampanjen uppenbarligen på en scen ur Antonionis La Notte. Dels tror många på The Fashion Spot att den svarta modellen kommer vara den stora stjärnan i kampanjen. Det skulle vara lite som Peter Lindbergh-storyn här nedanför helt enkelt där öppningen reflekterar dåtidens rasism eller sexism men där fortsättningen tar oss i en annan riktning. Vi får se helt enkelt, men Prada är trots allt kanske det vitaste av alla märken.

UPDATE 2: Kampanjen har släppts. Den svarta tjejen verkar inte vara med över huvud taget på de andra bilderna.

måndag
jun212010

Variation på ett Dolce & Gabbana-tema

Franca Sozzani twittrar att "After having seen most of the men's shows I can tell you guys: you have to be very slim, muscles are not fashionable any longer" samtidigt som jag chockeras över hur biffiga en del av killarna är på Dolce & Gabbanas herrmodevisning. Det har snackats mycket om att muskler varit inne, men jag tycker nog ändå att de har varit ganska frånvarande på de flesta av de tongivande visningarna, liksom närvarande just hos designer som Dolce & Gabbana som ju gör kläder för den sortens killar.

Å andra sidan kändes Versace smalare än någonsin så det kanske ligger något i Francas tweet.

Men åter till Dolce & Gabbana. Den första officiella kampanjbilden från Madonna möter D&G har släppts och den ser ut så här:

Naturligtvis tycker alla att det ser helt barnarov ut, men jag associerar först och främst till Pasolinis film Mamma Roma:

Främst egentligen för att modellen verkar vald för att han påminner om Ettore Garofalo, mannen med världens mest fantastiska leende (se filmen så förstår ni).

Det är egentligen passande att referera till Mamma Roma eftersom Pasolini själv refererade Mantegnas Den döde Kristus i filmen (alltså inte för att han refererade till Kristus utan för att Pasolini själv gärna snodde ur konsthistorien):

Okej, det här inlägget handlade inte om så mycket, men fina bilder, no?

UPDATE: Dolce & Gabbana har meddelat att det är Mamma Roma som är inspiration till bilderna. Ibland är man bara alltför träffsäker va?

torsdag
jun172010

Hemmafruns dilemma

Så här börjar Peter Lindberghs comebackstory i Amerikanska Vogue. Den understryker att det är inte hemmafruidealet som fascinerar oss idag, utan just uppbrottet, brytpunkten mellan den gamla objektskvinnan och den moderna subjektskvinnan. För fortsättningen är inte riktigt lika mycket familjelycka.

[Fashionologie]

onsdag
jun162010

Marc Jacobs 1984

WWD har idag en tillbakablick på Marc Jacobs examenskollektion från Parsons. Man känner ändå igen sig, n'est-ce pas?

Från originalartikeln:

“Parsons students seem to have greater polish and refinement” was, as the article noted, evidenced by “the assured demeanor of Marc Jacobs,” who won a trifecta of honors that night for his “vibrantly colored sweaters and innovative sportswear”

För övrigt väldigt mycket Robbie Nevil-frilla på Marc.

söndag
jun132010

Boktipset

Jag beställde precis två böcker. Den första är Gary Younges Who Are We – And Why Should It Matter in the 21st Century? som rör en fråga som intresserar mig väldigt mycket: nämligen hur viktig är min identitet. Det liberala idealet är ju att man ska vara färgblind och könsblind och sexualitetsblind, medan vänstern påpekar att det uppenbarligen betyder något för individen om hon eller han är kvinna eller man, vit eller svart, gay eller straight eller var man är född. Jag skulle aldrig få för mig att säga att det inte finns strukturer eller mönster, tvärtom är de väldigt tydliga för mig, men samtidigt vill jag inte – som jag känner att många gör – fastna i dem, utan hitta strategier för att manövrera i strukturerna eller helst runt dem.

Den andra boken anknyter lite till detta. Eva Illouz Cold Intimacies – The Making of Emotional Capitalism verkar delvis reflektera över hur liberlismens individualism rymmer en viss sanning (att det är enklare att förändra sig själv än att förändra världen) medan den samtidigt lägger ansvaret för folks situation på dem själva. Vänstern har det motsatta problemet naturligtvis.

Men Eva Illouz  intresserar mig också för att hon säger saker som:

Think also of the word “cool” today. To be cool is at one and the same time to have a certain emotional attitude, to be cool, but it’s also how you dress, the kind of music you listen to or how you manipulate and at the same time are created by your clothing and your haircut and whatnot. Cool is the same thing because you can’t separate the emotional attitude from the object. There are a lot of emotional atmospheres that go along with commodities.

Skulle man kunna säga något liknande om "stil" eller "elegans"? Jag tror det. Det där som Lisa Milberg i ett modesamtal för Rodeo kallade "hela paketet" – hon höll på att döma ut Victoria Beckham – var en intuitiv definition av elegans och stil som ligger nära Illouz idé. Illouz poäng verkar dessutom vara (nu har jag bara en extremt ytlig insikt eftersom jag bara läst den här intervjun och lite om innehållet i boken jag köpt) att medan varor har blivit känsloladdade och ett sätt för oss att skapa känslor och atmosfärer, har vi gjort vårt intima liv, vårt själsliv, allt mer rationellt och kyligt. Hon studerar detta genom datingsajter där vi matchar ihop oss med andra människor enligt "vetenskapliga" metoder.

Jag tror och hoppas mycket på båda böckerna.

Page 1 ... 3 4 5 6 7 ... 21 Next 10 Entries »